Grunden för all organiserad verksamhet är fattade beslut som sedan behöver kommuniceras för att de ska få effekt. Besluten ska naturligtvis leda till lönsamhet men själva beslutet kan också fattas på ett mer eller mindre lönsamt sätt. Ett förbisett lönsamhetstillskott.
Om vi löser ett tekniskt problem kan vi göra en för- och efterkalkyl och exakt räkna ut hur lönsam analysen och beslutet har varit. Logiken är densamma för icke-tekniska problem men det är svårare att sätta exakta priser på åtgärderna. Argument för att rationellt beslutsfattande är lönsamt:
- Komplexitet: med rätt kompetens hittar vi de mest lönsamma beslutsalternativen
- Beslutsunderlag: processerna anger i detalj kraven på underlag oavsett om det handlar om känslor, fakta eller rykten
- Beslutsstöd: rutiner och modeller som underlättar själva ”beslutsfattandet”
- Frekvens: näst efter att andas … gör vi inget mer frekvent än fattar beslut; om bara en bråkdel effektiviseras får liten insats stor effekt
- Likhet: rationella principer för HUR beslut fattas oavsett VAD beslutet handlar om; likheten är större än skillnaden
- Kommunicerbar: processen dokumenteras; lätt att följa upp, kommunicera och förankra i rätt grupp
Rutin: genom inlärning och tillämpning blir besluten en rutin istället för en ovälkommen överraskning varje gång; fler beslut per tidsenhet
- Grundorsak: många problem blir hjälpligt åtgärdade gång på gång istället för att en gång för alla åtgärda grundorsaken
- Transparent process: uppenbart var argumenten passar in, de viktas efter logisk tyngd, inte avsändarens status, syndabockar utses ej, svår att manipulera, demokratisk
På goda grunder kan vi påstå att Operativa beslut är mycket lönsamma.
