4.2. Nu

Beslutsmål
För det första måste beslutet formuleras så att syftet eller slutresultatet tydligt framgår. (Jfr. att köpa bil.)

För det andra måste vi ta hänsyn till beslutets nivå. Ju högre beslutsnivå desto större är antalet tänkbara alternativ. Oftast knutet till behörighetsnivå. (Jfr. att köpa transportmedel.)

För det tredje kan vi lägga till modifierare som begränsar antalet tänkbara alternativ. (Jfr. att köpa ny bil.)

Urvalskriterier
Svaren på följande fyra frågor ger oss effektiva urvalskriterier:

  • Vilka resultat vill vi uppnå/undvika?
  • Vilka resurser är vi beredda att satsa/inte satsa?

Vi skiljer mellan de kriterier som absolut måste uppfyllas – krav – och de som bara till en del behöver uppfyllas – önskemål.

Alternativjämförelse
Först jämför vi alternativen med kraven och eliminerar de alternativ som inte håller måttet. Sedan poängsätter vi alternativen gentemot önskemålen. Det brukar begränsa antalet alternativ till två eller möjligen tre.

Riskbedömning
Alternativ medför alltid risker. För varje alternativ ställer vi därför frågan: ”Vilka risker utsätter vi oss för om vi väljer detta alternativ?”

Vi bedömer därför sannolikheten att en risk blir verklighet. Därefter bedömer vi hur allvarliga konsekvenserna blir. Och sedan planerar vi åtgärder för att minimera risknivån.

Bästa alternativet
Sista steget i valprocessen är att faktiskt välja det bästa alternativet. Accepterar vi en hög eller låg risknivå? Vi väljer alltså det alternativ som bäst motsvarar våra urvalskriterier inklusive den risk vi är beredda att acceptera.

vänstervä-HÖGER