Ordet beslut har flera betydelser:
- i allmänhet, val mellan olika alternativ; se val (filosofi)
- i juridiska sammanhang endera:
- icke slutliga beslut, som avser beslut under fortsatt handläggning av ett mål eller ärende
- slutligt beslut, varigenom en domstol eller
myndighet skiljer målet eller ärendet ifrån sig.
Se även domslut och fastställelsetalan.
Beslutsfattande är en process som jämför handlingsalternativ, där varje fattat beslut innebär ett val av en handling, väg eller mental inställning utifrån dessa alternativ. Att avstå från att fatta beslut är också ett val, till förmån för en fortsättning av gällande förhållanden eller för en externt driven förändring.
Sedan har vi …
… lätta och svåra beslut, individuella och gruppbeslut, operativa och strategiska beslut, formella och informella, samt beslut som
Vetenskap
Beslutsteori är ett tvärvetenskapligt fält som angränsar till alla vetenskapliga discipliner, ingenjörskonst och mänskliga aktiviteter. Ofta räknas beslutsteori som en gren av filosofin, men operationsanalys, det delområde som behandlar komplexa formaliserbara system ses ofta som en delgren av matematiken. Beslutsteori handlar om hur realistiska eller ideala beslut fattas eller borde fattas, och hur optimala beslut ernås.
Beslutsstöd
Datorn används naturligtvis för att behandla stora mängder information främst i modellbaserade beslutsstöd till skillnad mot regelbaserade beslutsstöd som bygger på intelligent formulerade regler.
En enkel metod mot beslutskramp: Formulera sex likvärdiga alternativ och överlämna sedan beslutet åt tärningen. Vill du hjälpa slumpen på traven kan du upprepa favoritalternativet flera gånger.
